Jo, Pyrets nya besatthet är Vem-böckerna av Stina Wirsèn.
Hon älskar dom, totalt.
Jag har ju hört talas om dom men tyckte ärligt talat att de verkade lite konstiga och lite väl enkla. De är de inte, varken det ena eller det andra. Trots enkelheten finns det så mycket att prata om och engagera sig i och engagerad blir hon i allra högsta grad, den lilla damen. Som att hon förväntar sig en ny berättelse varje gång samtidigt som hon kan varje sida.
Nu läser vi varje kväll, för självklart har hon fått flera, hon älskar dom ju och vad är mer fantastiskt än en tvååring som ber om att få läsa en bok.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer