Jag har fått en finne. Eller det är ju inget nytt eller ovanligt, men den här sitter precis där bh-bandet möter bakstycket på bh:n och är därför en aning obekväm.
Fast just när jag tänker gnälla över det så minns jag den besökaren som maken hade för ett tag sen, en rackare mitt på ryggen. Den var så illa att han inte kunde luta sig tillbaka eller sova på rygg.
Sen fick jag i present att tömma den. Flera gånger.
Han vet vad jag gillar.
Till de kräsmagade; förlåt.
Till de som är som jag; nu blir ni avis va?
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer