Fortsätt till huvudinnehåll

Efter allt snor kommer solsken.

Ibland måste man nå botten för att kunna ta sig upp igen och jag har varit på botten den senaste tiden, jag har mått skit, rent ut sagt.
Men så vänder det, jag spottar i näven (fy vad äckligt) och tar tag i svallande känslor.
Det är ju det där med att man inte ska oroa sig för saker man kan påverka, de ska man ta tag i och man ska inte oroa sig för saker man inte kan påverka för att det är slöseri med energi. Nu tar jag tag i det jag kan påverka och slutar ödsla energi på det som är bortom min kontroll.
Låter det flummigt?
Det känns flummigt.
Det känns lite Carpe Diem fast jag inte är det minsta lik Robin Williams.
Fast jag vill inte kontrollera så mycket, jag vill inte kämpa i motvind, jag vill inte ana det värsta, jag vill inte se problem, jag vill inte vara negativ, jag vill inte gnälla så jäkla mycket både hos andra och i mitt eget huvud, jag vill alltså inte vara så mycket B.o.B. längre.
Nu ska jag försöka släppa kontrollen, slappna av, våga tro, se lösningar, vara positiv och lite happy.
B.o.B. ska försöka bli Glad och Nöjd. Försöka. Göra mitt bästa.
Hur man är som person kan ju vara svårt att ändra på, men det är inte omöjligt, jag har ändrat mig lite då och då genom livet och det har haft samma procedur då som nu, jag gnäller, jag är less, jag trivs inte, jag mår dåligt sen tar jag tag i det. Jag gillar att ta tag i saker. Min filosofi är att man får gnälla hur mycket som helst över saker så länge man till slut tar tag i dem. 
Nu vill jag ta tag i B.o.B. för jag har fått nog, jag nådde botten, jag klev över gränsen. Som att man tittar sig i spegeln efter att ha fått nya glasögon och inser att den där bekväma favorit klänningen inte alls passar, den är egentligen rätt ful.
Jag vill vara nöjd, glad, bekväm, tålmodig, rolig, trygg och lugn. 
Det kommer gå, med lite övning. Lagom tills efter att vi alla har snorat klart kommer det komma solsken.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...