Medan åskan mullrar och det känns lite mörkt, både ute och i sinne, så är det ju skönt att få något att glädjas åt.
Det ser ut som att vi kommer ägna sommaren åt att packa.
10 kvadratmeter mer, bättre planering, två toaletter, riktigt kök, rejälare sovrum, större balkong, ingång från innergård, förråd utanför dörren och nyare lägenhet.
Det kommer bli ett gigantiskt jobb när vi är så få som kan rodda flytten men det kommer nog bli bra i slutändan.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer