En del skaffar två barn liiite för tätt, gör dom till såna som knappt sover och helst vill krypa in under huden på den ugn som bakat dom och sen, bara för att livet saknar spänning, så ser man till att bli förkyld.
Det kan ju hända att det har varit lite torftigt med inlägg på den här webbadressen för att livet har känts lite... ...utmanande, är väl en snygg beskrivning. Nu, när jag vaknat med hjärnan full av snor, ett visst behov av Alvedon för att fungera och inser att lagom tills att min assistent går tillbaka till sitt andra jobb så kommer de små genpoolerna ha fyllt sin snorkvot, då känns det som att livet kanske, möjligtvis, kan hända, är lite för utmanade ibland.
Bestiga Mount Everest? Piece of cake.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer