Jag hör ofta de som säger att när barnet kom då fick livet sin mening, då blev personen hel.
Så känner inte jag.
Pyret är en önskan som blev uppfylld, en längtan som blev stillad, en extra krydda i tillvaron, en extra julklapp under granen, grädden på moset och det som får mitt hjärta att svämma över. Men mitt liv hade redan mening och jag var redan hel.
Att säga att det är barn som är meningen med livet blir ju lite knasigt när det finns barnlösa, det är ju som att säga att deras liv saknar mening. Känns inte det lite taskigt? Jag blev sårad av att höra "Barn är ju meningen med livet" när jag inte orkade blotta min situation utan skyllde på ointresse när barnfrågan dök upp. I riskzonen för att bli utan barn kanske det är lättare att komma på att det finns fler meningar i livet, jag var så illa tvungen att vidga min syn och se att jag också fyllde en funktion på den här planeten.
Av olika anledningar har jag dessutom lagt ner en hel del arbete på mig själv som människa genom åren. Jag har helat mig själv. Det tycker jag alla ska göra. Andra individer kan tillföra ovärderliga saker till ens liv, men bara jag själv kan göra mig hel. Lägger jag det arbetet på någon annan blir jag ju trasig igen om personen säger upp sig från den anställningen.
Om jag tänker att jag skulle lägga meningen med mitt liv och kraften att göra mig hel på en så liten varelse som pyret, känner jag att det är en väldigt tung börda för någon som redan har så mycket att jobba på.
Istället tog jag hand om de sakerna själv, innan pyret kom, så kan hon bara få ägna sig åt att göra min tillvaro lite mer spännande, lite roligare, lite svårare, lite charmigare och mycket mysigare.
Så känner inte jag.
Pyret är en önskan som blev uppfylld, en längtan som blev stillad, en extra krydda i tillvaron, en extra julklapp under granen, grädden på moset och det som får mitt hjärta att svämma över. Men mitt liv hade redan mening och jag var redan hel.
Att säga att det är barn som är meningen med livet blir ju lite knasigt när det finns barnlösa, det är ju som att säga att deras liv saknar mening. Känns inte det lite taskigt? Jag blev sårad av att höra "Barn är ju meningen med livet" när jag inte orkade blotta min situation utan skyllde på ointresse när barnfrågan dök upp. I riskzonen för att bli utan barn kanske det är lättare att komma på att det finns fler meningar i livet, jag var så illa tvungen att vidga min syn och se att jag också fyllde en funktion på den här planeten.
Av olika anledningar har jag dessutom lagt ner en hel del arbete på mig själv som människa genom åren. Jag har helat mig själv. Det tycker jag alla ska göra. Andra individer kan tillföra ovärderliga saker till ens liv, men bara jag själv kan göra mig hel. Lägger jag det arbetet på någon annan blir jag ju trasig igen om personen säger upp sig från den anställningen.
Om jag tänker att jag skulle lägga meningen med mitt liv och kraften att göra mig hel på en så liten varelse som pyret, känner jag att det är en väldigt tung börda för någon som redan har så mycket att jobba på.
Istället tog jag hand om de sakerna själv, innan pyret kom, så kan hon bara få ägna sig åt att göra min tillvaro lite mer spännande, lite roligare, lite svårare, lite charmigare och mycket mysigare.
Kommentarer