Fortsätt till huvudinnehåll

Svettigt läge.

Jag läser här och var om kvinnor som har börjat träna efter förlossningen. En del efter 2 veckor, en del efter 4 veckor,  en del efter 8 veckor, en del efter 12 veckor.
Jag misströstar och känner att jag aldrig kommer kunna göra annat än att gå på mina promenader. Det är ju den enda möjligheten för mig att röra på mig utan att pyret vill äta eller leka eller bytas eller sova i famnen.
Det gör mig lite deppig.
Efter allt stillasittande kliar det i kroppen av längtan efter att få svettas, slita, kämpa och flåsa. Dessutom protesterar ryggen och vill ha tillbaka lite muskler som stöd.
Jag måste se över dygnsschemat känner jag, hitta luckan, det är dags att komma igång.
För...
I like to move it, move it. I like to move it, move it. I like to move it, move it.
I like to MOVE IT.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.