Fortsätt till huvudinnehåll

Bättre. Eller...?

I fredags gav BVC rådet att byta ersättning till pyret.
Sen dess har hon mått bättre.
Peppar peppar.
Nytt besök hos supergulliga BVC-sköterskan idag visade att pyret följer kurvan, samtidigt som jag fick ventilera och höra att vi gör rätt. Det är skönt när de små, nya familjemedlemmarna inte kommer med manual. Och de har ingen manual för att de alla är unika, så man har inget annat val än att prova sig fram.
Den där ofantligt charmiga tjejen vi har sett några glimtar av tidigare, har vi fått lära känna ordentligt under helgen. Hon som bubblar, fnissar och ler åt det mesta.
Hon är alldeles, alldeles underbar.
Nog för att hon får utbrott fortfarande, som när hon kommer på att hon är hungrig och vi är så vansinnigt långsamma med att värma flaskan (i hela 30 sekunder), eller när vi väcker henne, eller när hon måste få på sig en mössa, eller när hon får hicka, eller... Men det går inte över i den där hysterin.
Nu hoppas jag att den här härliga tjejen är här för att stanna, för vi har så fantastiskt mysigt tillsammans, men jag vågar knappt tro att det här lugnet ska hålla i sig. Jag går och väntar på nästa anfall och tror att varje skrik ska fortsätta i oändlighet för jag är så rädd att förlora det här fina vi har.
Snälla, snälla, låt det vara så här nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...