Fortsätt till huvudinnehåll

Sci-fi.

Mycket med graviditeter är väldigt märkligt, rena science fiction faktiskt. Att man tillverkar en individ inom sig säger väl allt om hur freaky hela grejen är.
Då jag tycker att biologi i allmänhet, och människokroppen i synnerhet, är riktigt spännande har det varit en intressant resa att ge sig in på. Jag har följt min egen kropps förändringar med stora ögon och ett nyfiket fniss. 
Som att magen växer så enormt, för att sedan dag för dag krympa ihop igen. Jag riktigt såg hur den pöste, från en dag till en annan, och nu ser jag hur den drar ihop sig framför mina ögon.
Medan brösten växte lite grann, för att sen dra iväg som luftballonger. Att de plötsligt ger ifrån sig fullgod näring är ju också helt fascinerande, speciellt att de börjar läcka så fort pyret skriker.
Min hud blev annorlunda. I ansiktet försvann finnarna, men gav plats för en massa fjun, jag blev så gosig.
Håret genomgick också en förändring. Alla pratar om att man slutar tappa hår under graviditeten, det gjorde jag bara i början, sen hårade jag på som vanligt. Inte heller har jag tappat mer hår efter förlossningen. Däremot är håret mjukare, glansigare och mindre fett.
Naglarna blev tjockare.
Ögonen torra.
För att nämna en del.
Skumt att en gammal kropp kan ändras så.
Nu kommer jag dessutom att se hur en ny kropp växer och utvecklas. För oj, vad det händer saker hela tiden.
Det är vansinnigt spännande.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.