Fortsätt till huvudinnehåll

Välkommen vardag.

Vi har varit familj i en månad nu, det är lång tid och bara ett ögonblick beroende på vilket perspektiv man använder.
Att umgås i en månad är lång tid.
Att finnas till en månad av ett helt liv är bara ett ögonblick.
Visst har vi hunnit lärt känna varandra och komma in i något som liknar en vardagslunk, men så mycket mer har vi inte hunnit med.
Pyret har precis börjat bli bättre i magen, kan sova på nätterna och hittat lite rutiner, därför är hon lite hanterbar och börjar bli härlig att umgås med. Medan jag själv precis börjat läka, jag får mindre besvär när jag står och går och slipper en del av amningsproblemen, även om jag fortfarande får ont och har mina begränsningar.
Så egentligen har vi bara varit familj i någon vecka, innan dess handlade det mest om överlevnad.
Jag som har bråttom med det mesta inser att det gör att jag kan sänka kraven, låta saker vänta, ta sin tid, dröja ett ögonblick till.
Alla måsten kommer hinnas med och alla önskemål kommer bli uppfyllda.
Vi tar det när vi kan och orkar.
Det finns gott om tid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens jobb

En kollega på jobbet kom till mitt rum med en student i släptåg. Han tog mig handen och sa att jag måste följa med, han hade något fantastiskt att visa mig. Vi kom till personalköket, på bordet stod detta: Vi hade fått present han och jag; helt makalösa bakverk. Självklart delade vi med oss med alla kollegor, för det där kunde vi ju inte äta upp själva. Jag tog en liten bakelse: Den var bland det godaste jag ätit. Då fick jag ju lov att prova en bit av den stora gröna tårtan som var någon choklad, saltkaramellnöt-historia. Jag kommer aldrig se på bakverk på samma sätt igen.  Allt för att vi bara gjort vårt jobb. Sen gick jag från jobbet till utvecklingssamtal med Polarn. Läraren läste upp omdömet från den andra läraren måhända att jag är lite skör just nu, men jag blev så rörd att jag blev tårögd. Sen läste hon upp sitt eget omdöme och det var precis lika fint. Ord som " Hög nivå ", " Över målen ", " Du är fantastisk ", " En gl...