Idag var vi på återbesök på mödravården.
Vi gick igenom förlossningen och tog lite prover, men mest pratade vi känslor. Känslor kring det här enorma som hänt, om hur svårt det är att landa i att man faktiskt är mamma, att hon som ligger där är ens dotter. Det är så stort att man liksom behöver få lite distans till det för att kunna se hela bilden.
Barnmorskan berättade att hon hade haft svårt att säga "Jag älskar dig" till sitt barn, att det kändes konstigt.
Det kan jag känna igen, det känns då konstlat och tillgjort, samtidigt så är det ju det jag gör, jag älskar henne mer än något annat. Kanske är det just därför, det är så fjuttiga ord för att beskriva något så stort.
Jag fick frågan hur herr B.o.B. och jag har det mitt i allt detta, hur det kändes att vara mamma och pappa och inte bara äkta makar, för att vara nyblivna föräldrar kan ju slita på ett förhållande.
Visst är tillvaron slitsam, speciellt med en skrikbebis, vi är båda trötta och omtumlade, men kärleken är väl om något ännu större. Att se varandra i det här, att se vad vi har skapat tillsammans gör att jag aldrig någonsin vill släppa taget, det är han, jag och pyret mot världen nu.
Tillsammans kan vi klara av vad som helst.
Just det, nu när jag inte är gravid längre så var proverna... ...fortfarande tip-top, ett hb på 148.
Vi gick igenom förlossningen och tog lite prover, men mest pratade vi känslor. Känslor kring det här enorma som hänt, om hur svårt det är att landa i att man faktiskt är mamma, att hon som ligger där är ens dotter. Det är så stort att man liksom behöver få lite distans till det för att kunna se hela bilden.
Barnmorskan berättade att hon hade haft svårt att säga "Jag älskar dig" till sitt barn, att det kändes konstigt.
Det kan jag känna igen, det känns då konstlat och tillgjort, samtidigt så är det ju det jag gör, jag älskar henne mer än något annat. Kanske är det just därför, det är så fjuttiga ord för att beskriva något så stort.
Jag fick frågan hur herr B.o.B. och jag har det mitt i allt detta, hur det kändes att vara mamma och pappa och inte bara äkta makar, för att vara nyblivna föräldrar kan ju slita på ett förhållande.
Visst är tillvaron slitsam, speciellt med en skrikbebis, vi är båda trötta och omtumlade, men kärleken är väl om något ännu större. Att se varandra i det här, att se vad vi har skapat tillsammans gör att jag aldrig någonsin vill släppa taget, det är han, jag och pyret mot världen nu.
Tillsammans kan vi klara av vad som helst.
Just det, nu när jag inte är gravid längre så var proverna... ...fortfarande tip-top, ett hb på 148.
Kommentarer