Motivation och kompromiss.

Idag är en sån dag när det är aningens svårare att motivera sig till att skriva den där inlämningsuppgiften, räkna de där mattetalen och leta upp svaren till läxförhöret.
För det första skiner solen, något jag anar att den samlade poliskåren är besvikna över inför kvällens obligatoriska fyllefest i landet, då vill jag väl inte sitta inne och krafsa på mina böcker med en katt i knäet.
För det andra är det "klämdag", att plugga gärnet efter och före ledighet är en otrolig uppförsbacke.
Jag vill ta en promenad och äta en glass.
Jag vill gå och köpa blommor, som snart måste bytas igen, och plantera på balkongen.
Jag vill sitta och kisa i solen tills jag får värk i rynkorna mellan ögonbrynen.
Fast nu är inlämningsuppgiften gjord, frågorna går fort, så är det bara matten kvar. Sen kan jag i alla fall sätta mig på balkongen med någon av alla kursböcker och en fika, för att plugga inför alla prov.
Man har väl lärt sig att kompromissa, även med sig själv.