Fortsätt till huvudinnehåll

Call of duty paaartäääjjjj!

Vet ni?
Igår hände något helt otroligt.
Tant B.o.B. var vaken tills efter midnatt.
Trots att hon druckit alkohol.
Flera gånger.


Hon befann sig också mitt i en lokal där två coola dj:s spelade techno, eller nåt, tant vet inte, det var sånt med massa dunka dunka och blinkande lampor.

Helt otroligt.
Tant B.o.B. hade en rolig kväll.
Sen drabbades hon av ett stygn av dålig samvete när hon gick hem och mötte de som satt i kö när hon gick till festen, de som suttit i timmar i kylan för att få köpa spelet för dyra kronor precis när det släpptes vid midnatt.
B.o.B. hade varit inne i värmen, ätit och druckit, blivit underhållen av komiker och musik och kunde ta ett spel och en tisha på vägen ut.
Utan några kronor alls.


Sen kom B.o.B. på att livet är ju så; orättvist.
Livet är ju orättvist för B.o.B. också.
Så för en gångs skull kunde väl hon få slippa vara lite B.o.B. och bara ha en kul kväll.
Även om det kändes aningens overkligt att befinna sig där. Då.
Och aningens slitet att tanten kom hem 1.00, och gick upp 6.00, och har haft en lektion där hon skulle ge ett bokföredrag, och snart ska hålla sitt internationell-politik-föredrag.
Men det var värt det.

Kommentarer

Greken sa…
Snygg-Igor gav mig fel jävla hostmedicin, slemlösande och inte hostattacksmedicin! Fan vad kul att tant fick gå ut och roa sig igår! Det förtjänar du efter alla bra inlägg i den här bloggen :-) Och allt pluggande såklart! Jag har fått samma sjukdom som du. Jag lider med dig som hade den men jag är glad att du är frisk. Jag tror som du sa att jag aldrig kommer bli frisk... ALDRIG!

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.