Fortsätt till huvudinnehåll

Annars.

Jag tänkte så här idag:
Det är ju rätt svårt att komma in på de utbildningar jag vill gå, och därför kan man ju behöva en back-up-plan.
Vad jag ska bli när jag blir stor, om jag inte kan bli det jag helst vill.
För så ser det ju ut, alla kan inte bli det de helst vill.
Idag tänkte jag att jag kanske skulle bli lärare då.
En bra sådan.
För att ni ska veta att det finns gott om dåliga sådana där ute.
Och det är vansinnigt frustrerande att hamna i klorna på en sån.
Me so B.o.B. today.

Kommentarer

Greken sa…
Du skulle bli en grym lärarinna! Puss!

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän