Fortsätt till huvudinnehåll

Ställ om

Jag och kollegan har pratat med vår student om vår yrkesroll. Vi har också pratat om att vi kallar henne för "vår" student, som att hon är vår nu, inte en egen person. 
"Det här är X, vår/min student."
Självklart är det korrekta att säga att hon är student.
"Det här är X, hon är student."
Vi äger henne inte liksom.
I alla fall. 
En annan sak vi pratat mycket om är hur vår yrkesroll kräver att man ofta ställer om snabbt. Besök blir inte som planerat, andra saker behöver undersökas eller hanteras, ärenden behöver ompririteras och besöken gäller en uppsjö av vitt skilda saker. Det hade hon lagt märke till.

Det är ju en bra sak att vara van vid även i privatlivet, där kan man också behöva plötsligt ställa om. Som att pappahelg blev mammahelg när Pyret bestämde att hon ville sova hemma. När jag kom hem sent efter middagen med Ellegulle, väntade arvsmassorna och deras pappa hemma. Polarn följde med på pappahelg, Pyret stannade här.

Så idag ställdes planer in och om, för att göra plats för andra prioriteringar. Jag fick istället för mina planer följa med på årskontroll hos tandläkaren till exempel. Att allt såg fint ut firades med ett besök på godisbutiken, så klart. Sedan föreslog Pyret en långpromenad för att äta finpizza till middag, och det säger man väl inte nej till. Två favoritsaker på en gång.
Jag tackar inte nej till finpizza, jag kan verkligen inte säga nej om Pyret vill ta långpromenad, och vi kunde sitta på en solig uteservering i slutet av september. Så många ovanliga saker som händer.

Resten av dagen ville hon ta det lugnt, så vi tittade på Jumanji, de två med The Rock, inte originalet, och jag stickade och tvättade. Det var inte riktigt planen, för ibland blir det inte som man tänkt sig, men det blir bra ändå. Man behöver bara kunna ställa om. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls.  Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal.  När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså.  Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter.  Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la