...och fötterna ner.
Mer än så kan man väl inte begära.
Dagen började med att jag vaknade och trodde det var lördag.
Sedan rasslade den vidare med att Pyrets lärare ringde och talade om att han satt fast i bilkö och inte skulle hinna till utvecklingssamtalet som skulle börja en halvtimme senare.
Ännu härligare blev dagen när jag skröt för studenten om att jag och kollegan ordnat så att vi bara bokade lättare ärenden på fredagar, för att arbeta hållbart. Det kollapsade redan vid första bokningen som fick styras om för att hantera något mer akut, och mycket tyngre, än det bokats för.
Väl hemma efter en intensiv dag föll Arvsmassorna in i tjafs om vad vi skulle titta på på tv:n till kvällen, nästan lika viktigt som den eviga frågan om vems tur det är att trycka på knappen.
Polarn rundade av dagen med att vid läggdags fråga om jag sett hennes nya favoritmössa. Hon fick en senapsgul förra vintern och tappade bort den. Blev ledsen och fick en ny. Tappade bort den med, lagom till våren. Blev lovad en ny till denna vinter. Nu är den borta. Jag orkar inte.
Imorgon är det lördag, jag hoppas innerligt att det blir en vilsam helg. Jag behöver det.
Kommentarer