Fortsätt till huvudinnehåll

Så turistigt

Jag har ju inte nämnt frukosten. Det säger väl en del i och för sig; jag är inte särskilt imponerad.
Jag är ju liksom inställd på fräscht och lätt, medan den här är av typen stabbig. Det finns en sorts yoghurt i alla fall, men minimalt att ha på den. Det finns massor av bröd, men mest fikabröd. Sen finns det gott om varm mat av typen bacon, korv, äggröra, potatis, bönor osv. Den färska frukten är en höjdare dock. Visserligen slipper jag laga frukosten, men å andra sidan får jag gå fjorton gånger till buffén för att assistera arvsmassorna. Win some,  loose some.

Med lite övertalning, eller vad man ska kalla det, lyckades jag få gå till den stora katedralen och dess krypta idag. Kultur liksom.
Man behöver ju inte vara religiös för att uppskatta den makalösa arkitekturen. Men kanske att man behöver vara vuxen.

Med ytterligare motstånd lyckades jag övertala gänget att gå på stora Nationalmuseet "Museo nacional del prado" och kolla in Picasso, Goya och grabbarna. Det var makalöst stort i tre våningar med säkerhetskontroll för att komma in. Trötthet kombinerat med sviktande intresse gjorde att vi fick svepa förbi mycket, det känns trist att inte få komma tillbaka och se mer.
Smygtagen bild. Undertecknad trotsade fotoförbudet för att dokumentera det absurda i att konstnärer lite här och där kopierade olika verk, för att sedan göra reklam för sig själva och sina Instagramsidor. Mycket märkligt. Däremot fick vi inte ens bära in de karikatyrteckningar arvsmassorna fått gjorda, utan fick lämna dem i garderoben.
Polarn blev flamencodansare och Pyret Miss 2023, båda var väldigt nöjda, men Pyret lite extra kanske. 

Till kvällen gick vi på tapasrestaurang med Flamencoföreställning. Arvsmassorna gillade inte tapas och var måttligt roade av föreställningen, men de måste väl utsättas för några kulturella upplevelser när vi nu bidragit till att tära på klimatet. Den enda ursäkten för att flyga på semester är väl att det är nyttigt för barn att uppleva andra kulturer och seder, och tågresor är fullbokat på en kvart. 
Jag blir mer berörd av dans än musik har jag märkt, och de otroligt kraftfulla uttrycken i flamenco är ju svårt att lämnas oberörd av.
Särskilt när man sitter precis vid scenen så att man nästan får tinnitus av stampandet.

Idag fick vi nöja oss med lite färre steg; 22 027. Men mycket promenerande på hårda gator i långsamt tempo, när träningen fått lida av jäkla halsbölden, gör att ryggen börjar gnälla. Måste få springa, powerwalka och styrketräna regelbundet igen, men fick nöja mig med att stretcha idag. Hotellet vi ska till imorgon kanske har gym.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.