Fortsätt till huvudinnehåll

Hjälp...

Sista dagen i Madrid. Vi promenerade runt lite för att uppfylla Polarns önskan om god glass. Det glasställe vi var på första dagen hade stängt varje gång vi gick förbi, så jakten på gelato var viktig. På vägen gick vi förbi slottet, men gick inte in för har man sett en kungakrona så har man sett alla, typ.

Efter att vi hittat glass som blev godkänd provade vi på godisbutiken.
Allt godis var i gigantiska bitar, så det blev ju snordyrt fast man plockade typ 10 bitar var. Men godis skulle behövas till eftermiddagen tänkte jag. 

Men innan godis fick Pyret äntligen prova Carbonara-pizza när det var dags för lunch.
Hennes två favoriträtter i ett, vi delade hon och jag. Den fick märkligt nog bara godkänt och hon vill inte ha det igen, även om hon åt sin halva. Fast okej, jag håller med, det var inte äckligt, men heller inget jag kommer längta efter.

Sen släpade vi tunga resväskor genom halva stan i 30 minuter för att ta oss till Madrids gigantiska tågstation. Trots ett inte helt solklart system så hittade vi till vårt tåg.
Och for iväg på tre timmar tågresa.
Ganska tjusiga vyer utanför fönstret får jag säga.
Sen fick vi byta till ett pendeltåg i Malaga, för att ta oss till nästa hotell, och dra våra väskor i 20 minuters uppförsbacke.

Här väntade ett resorthotell. 
Med all inclusive.
Jag fick panik så snart vi kom in i restaurangen. Så mycket folk, så mycket mat, så hysteriskt och så lite mat som väckte någon aptit. 

Klockan 22 drog en show igång, samtidigt som det var liveuppträdande i lilla baren.
Paniken växte.
Jag tror att jag verkligen inte är en resortmänniska, jag hade nog hellre stannat i staden. Och godiset räcker inte, men det finns gratis öl, vin och sangria, jag får nog börja dricka för att klara de här dagarna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...