Fortsätt till huvudinnehåll

Tre dagens

Dagens stöld:
Jag vaknade först av att jag fick sällskap av en arvsmassa. Sen vaknade jag av att jag fick sällskap av en kelig katt. Sen vaknade jag av att keliga katten snodde arvsmassans nalle. 
Hon släpade den ur sängen, ut ur sovrummet, in i vardagsrummet, tillbaka in i sovrummet och gjorde tappra försök att få upp den i sängen igen.
Nallen ifråga är en sådan med en havrekudde i, som kan värmas för lite extra gos.
 Den är varken liten eller lätt.
Vår lilla kleptoman.

Dagens solsken:
Fast inte så positivt som det låter. Solen strålade in genom fönstret när jag strök manchesterskjortan herr B.o.B. råkade färga, och jag trodde att jag räddat. Nu såg jag att den fortfarande skiftade i blått på många ställen, så jag antar att det var lite sämre ljus när jag hade tvättat om den. Blev genast sur igen. 

Dagens present till mig själv:
Också dagens statement. Eller årets. Eller livets.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän