Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens

Rapport:
Inledde dagen med att vara på presentationen för denna rapport. Alltid viktigt att få påfyllning i hur man kan kan tänka när man jobbar med frågan. Alltid lite deprimerande att få siffror kring våld mot kvinnor presenterat, eftersom det känns som att det inte händer någonting. 

Förvirring:
Att åka pendeltåg i rusningstrafik och vara på plats i en föreläsningssal.

Beröm:
Jag och Polarn var på utvecklingssamtal. Lärarna ägnade halvtimmen till att berätta hur bra hon var på svenska, matte, SO, NO, och engelska. Hur snäll kompis hon var. Hur bra hon var på att dela med sig av sin kunskap till sina klasskamrater som inte hade lika lätt att lära sig. Hur utvecklad analytisk förmåga hon hade. Hur bra hon var på att bidra till lektioner och diskussioner. Hur uppmärksam hon var. Och vilken fantastisk humor hon hade. 
Jag lyckades hålla mig från att bli tårögd, så beröm till mig med. 

Outfit:
En klänning jag ärvt av min svärmor. Det hon inte vill ha, det får jag och då kan det bli så här bra. 

Torrboll:
Alltså jag tror att hela jag kommer se ut så här snart:
Hud, hår, ögon, naglar, näsa, mun, allt är snustorrt. Jag lider. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.