Fick lite rapport från verkligheten (och TCO) pä jobbet.
Den där känslan man lätt får att man kanske överdriver, att det bara känns som att man gör mer, att man bara inte ser allt det den andre gör, den känslan är tydligen inte mer än hjärnspöken.
Det är en aning deprimerande att den här typen av rapporter dimper ner allt oftare, men fortsätter se likadana ut. Precis som rapporterna kring kvinnodagen om att kvinnor arbetar gratis många minuter varje dag. Är det bara kvinnor som uppmärksammar, ser, och tar notis om dessa rapporter? Det är ju knappast bara kvinnor som prenumererar på pressmeddelanden i sociala frågor.
Så varför förändras inte de här siffrorna?
Inte är det för att kvinnor tycker om att ha halsbränna och nervösa ryckningar i ögat inför jul? Och inte ska det läggas ytterligare krav på kvinnan att tagga ner och inte göra så mycket. Julen ÄR mycket, det ÄR extra hemarbete för att få ihop en jul, annars är det bara en ledig dag. "Någon" behöver fixa julklappar, "någon" behöver fixa julmaten, "någon" behöver dekorera, "någon" behöver julstöka med barnen. Slutar "någon" med det så är det de facto inte jul annat än i almanackan.
Adventsstjärnorna i fönstret, adventsstakarna på bordet, julgranen i vardagsrummet, amaryllisen på bordet, klapparna under granen, julmaten på bordet i ett städat och välkomnande hem.
Om vi utgår ifrån att kvinnan bara ska lägga ner och sluta göra, så påstår vi att det hon gör är rätt oviktigt. Att allt det där som ger stämningen och som skapar julen inte behövs.
Nej, kraven och frågorna ska landa på mannen. Varför svarar bara 21, respektive 18 procent av männen att de projektleder julen? Varför svarar 64 procent av sammanboende pappor att deras partner projektleder julen? Varför vill så få av männen se till att julbordet är dukat och barnen kan riva av julklappspappret i ett juligt hem?
Nåväl. Här ordnade vi med julstämningen genom att baka saffransbullar. Inte lussebullar, för jag tycker att det är tråkigaste bullen i världshistorien. Självklart ville jag prova ett nytt recept, ett släktdrag efter min kära mormor. Det kan ju innebära lite överraskningar som att herrejävlar vad dessa bullar jäste!
Man kanske får ta en halv, om man inte vill låtsas att man är på ett amerikanskt fik. De blev i alla fall goda.
Imorgon väntar slutrapporten på jul-projektet.
Kommentarer