Fortsätt till huvudinnehåll

Runda av.

Veckan har erbjudit mycket underhållning för alla i familjen. Förutom herr B.o.B.s och min sällsynta utekväll med teaterbesök, så har arvsmassorna också fått roa sig.

Polarn fick följa med bästa förskolekompisen, som nu börjat skolan, för ett besök på lekland. Det var ren och skär lycka. Kompisen ville ta med Polarn för att fira sin födelsedag och Polarn planerade hela veckan för den stora dagen. Jag fick lov att ta ut flextid för att ta med Polarn och köpa present på fredagen, eftersom hon oroade sig så för att inte hitta den rätta presenten. Alltså behövde jag ge henne möjligheten att leta både på fredagen och lördagen. Hon hittade dock presenter hon blev väldigt nöjd med redan på fredagen. Hon lämnades åter så där lagom uppvarvad och väldigt stolt över sitt äventyr.

Idag fick arvsmassorna träffa kompisen som flyttade till Sydafrika. Hon har alltid haft ett extra gott öga till Pyret, så det blev mest hennes dag idag även om Polarn var med. Vi hängde flera timmar i lekparken och gjorde några tappra försök att peta i alla arvsmassor lunch mellan allt springande. De behövde ingen lunch, de nöjde sig med att ränna runt. Bristen på näringsintag gjorde sig däremot påmind efter att lekträffen var över. Lågt blodsocker kombinerat med vad man kan ana är en ledsen känsla av att det kommer dröja innan de ses igen, ger märkbart lättirriterad arvsmassor. Enkel matematik.

Men för att summera; alla familjemedlemmar har fått roa sig under en och samma vecka. Det är ju nästan så man får lite hopp om livet mitt i höstrusket. Kanske borde det investeras i en trisslott. Men framförallt så gör en sådan vecka det lite lättare att orka med en alldeles vanlig, händelsefattig vecka man har framför sig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...