Vem blev väckt klockan 6 imorse?
Inte herr B.o.B.
Jag har gått omkring (bokstavligen, vi har varit ute och promenerat halva dagen) och mått som om jag varit på värsta fylleslaget igår. Trött, lite illamående, som om varje muskel är gjord av gelé, och noll möjlighet att hålla en tanke i mer än 10 sekunder. På 2 dl vitt vin under 3 timmar och 3 rätter. Skulle dra slutsatsen att det är alla intryck och sömnbristen som är största boven. Det är väl äkta pensionärsvarning på den.
Jag fick ju några kommentarer igår som inte riktigt går ihop med det. En yngre kollega frågade om det skulle bli rejält festande till kvällen. Jag svarade att det var bra länge sen jag hade mina festdagar. Hon frågade hur länge sedan vi pratar om, och jag svarade att det rörde sig om mellan 20 och 24 år sedan. Vilket fick henne att dra efter andan, och dra slutsatsen, att jag börjat festa i 10 års åldern. Jag lugnade henne med att jag menade 20 års åldern, men tackade för komplimangen. Efter lite huvudräkning lade hon då till ett "Är du över 40?! Herrejävlar!"
Lite senare under kvällen kom den äldre kollegan fram under ett framträdande med Susanne Lanefeldt och sa "Det här är väl du allt för ung för att minnas." Jag fick förklara att så inte alls var fallet. Han höjde på ögonbrynen och sa "Oj" när jag avslöjade mitt födelseår.
En jämnårig kollega undrade vad mina andra kollegor menade när de sa att det var tur att de hade mig när det var dags för 80-tals quiz. Hur kunde jag ha sådan koll på 80-talet. Jag sa att vi var lika gamla, så vi hade säkert lika mycket koll. Varpå hon yttrade ett tveksamt "Nääää, du är väl yngre?".
Det faktum att alla dessa personer var kvar i lokalen med en öl i handen när jag tog på mig kappan och begav mig hemåt, visar att ålder inte är relevant. Att vara pensionär är ett sinnestillstånd och jag har tagit det till mig helhjärtat.
Inte herr B.o.B.
Jag har gått omkring (bokstavligen, vi har varit ute och promenerat halva dagen) och mått som om jag varit på värsta fylleslaget igår. Trött, lite illamående, som om varje muskel är gjord av gelé, och noll möjlighet att hålla en tanke i mer än 10 sekunder. På 2 dl vitt vin under 3 timmar och 3 rätter. Skulle dra slutsatsen att det är alla intryck och sömnbristen som är största boven. Det är väl äkta pensionärsvarning på den.
Jag fick ju några kommentarer igår som inte riktigt går ihop med det. En yngre kollega frågade om det skulle bli rejält festande till kvällen. Jag svarade att det var bra länge sen jag hade mina festdagar. Hon frågade hur länge sedan vi pratar om, och jag svarade att det rörde sig om mellan 20 och 24 år sedan. Vilket fick henne att dra efter andan, och dra slutsatsen, att jag börjat festa i 10 års åldern. Jag lugnade henne med att jag menade 20 års åldern, men tackade för komplimangen. Efter lite huvudräkning lade hon då till ett "Är du över 40?! Herrejävlar!"
Lite senare under kvällen kom den äldre kollegan fram under ett framträdande med Susanne Lanefeldt och sa "Det här är väl du allt för ung för att minnas." Jag fick förklara att så inte alls var fallet. Han höjde på ögonbrynen och sa "Oj" när jag avslöjade mitt födelseår.
En jämnårig kollega undrade vad mina andra kollegor menade när de sa att det var tur att de hade mig när det var dags för 80-tals quiz. Hur kunde jag ha sådan koll på 80-talet. Jag sa att vi var lika gamla, så vi hade säkert lika mycket koll. Varpå hon yttrade ett tveksamt "Nääää, du är väl yngre?".
Det faktum att alla dessa personer var kvar i lokalen med en öl i handen när jag tog på mig kappan och begav mig hemåt, visar att ålder inte är relevant. Att vara pensionär är ett sinnestillstånd och jag har tagit det till mig helhjärtat.
Kommentarer