Fortsätt till huvudinnehåll

Törnrosa.

Ännu en helg har passerat och jag har spenderat den mesta tiden till att fundera på om jag ska gå och lägga mig eller försöka orka hitta på något kul.

På lördag förmiddag kom mammakompisen över, så att arvsmassorna fick röja av sig några timmar. Med trevligt sällskap är det lättare att ignorera den där känslan av att vara insvept i en dimma, men sen blev det lite väntetid till att åka iväg och handla. Då ville jag helst sätta mig i en hörna och stanna där, men jag kämpade emot.

Idag drog vi först iväg på bio för att se Toy story 4, och försökte sen hitta ett litet lås till en ask i ett köpcentrum. Bio är mörkt, köpcentrum är stimmiga. Inte helt otippat ville jag hem och lägga mig i soffan sen.

Utifrån det ska jag lista ut hur jag i detta tillstånd ska orka gå på en stor fest på fredag kväll, och hur jag ska orka sköta lämning och hämtning och hushållet i några veckor i oktober, när herr B.o.B. opererat sitt knä.
Det gäller att gilla utmaningar i livet, tror jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.