När man väl kommit in i den där fixarkänslan är det väl lika bra att köra på.
Så Pyret fick lite hyllor i sitt rum.
Med ett litet rum gäller det att tänka på höjden. Min axel gick möjligen från att vara lite ålders-atros-pestig, till att klapp ihop av allt skruvande. Fast jag tänker att då matchar det den absurda värken jag har bakom örat på andra sidan kroppen. Det ger lite balans liksom.
Under tiden roade sig herr B.o.B. med att lägga trall på uteplatsen.
Kan ju varit trevligt att fått njuta av det under sommaren, men nu har vi det ju mysigt till nästa sommar istället. Bättre sent än aldrig är väl hur alla barnfamiljer jobbar.
Möjligen slet herr B.o.B. också ut några kroppsdelar där, men han hade i alla fall sällskap:
Till kvällen lagade jag broccolisoppa till middag. Jag blir inte klok på arvsmassorna. Ena stunden heter det att de önskar sig broccolisoppa till middag, sen infaller högtiden där broccolisoppa är att anse som hädelse eller något, idag tog Polarn två portioner, frivilligt, och sa att det var godast någonsin. Pyret kunde tänka sig äta lite grann med creme fraiche. Vilket är mer än ingenting.
Själv kan jag tycka att det är märkligt hur en maträtt som ser så tråkig ut, kan vara så god. Med fröknäcke till, den riktigt grova sorten.
Nu väntar en ny arbetsvecka och jag fortsätter mitt fixande där. Det nya kontoret behöver lite omsorg, det är ju ändå där man spenderar den större delen av sin vakna tid. Tragiskt egentligen.
Så Pyret fick lite hyllor i sitt rum.
Med ett litet rum gäller det att tänka på höjden. Min axel gick möjligen från att vara lite ålders-atros-pestig, till att klapp ihop av allt skruvande. Fast jag tänker att då matchar det den absurda värken jag har bakom örat på andra sidan kroppen. Det ger lite balans liksom.
Under tiden roade sig herr B.o.B. med att lägga trall på uteplatsen.
Kan ju varit trevligt att fått njuta av det under sommaren, men nu har vi det ju mysigt till nästa sommar istället. Bättre sent än aldrig är väl hur alla barnfamiljer jobbar.
Möjligen slet herr B.o.B. också ut några kroppsdelar där, men han hade i alla fall sällskap:
Till kvällen lagade jag broccolisoppa till middag. Jag blir inte klok på arvsmassorna. Ena stunden heter det att de önskar sig broccolisoppa till middag, sen infaller högtiden där broccolisoppa är att anse som hädelse eller något, idag tog Polarn två portioner, frivilligt, och sa att det var godast någonsin. Pyret kunde tänka sig äta lite grann med creme fraiche. Vilket är mer än ingenting.
Nu väntar en ny arbetsvecka och jag fortsätter mitt fixande där. Det nya kontoret behöver lite omsorg, det är ju ändå där man spenderar den större delen av sin vakna tid. Tragiskt egentligen.
Kommentarer