För att helt vända upp och ner på tillvaron var vi på middag hos mina päron idag, istället för på den obligatoriska torsdags-middagen.
Arvsmassornas morfar fyllde nämligen år.
Taggade till max fixade Pyret och Polarn presenter på förskolan i form av de evigt producerade pärlplattorna. Det var prat om att förskolan skulle minska ner på pärlandet, men det höll i sig i max en vecka. Nu produceras cirka en platta varannan dag igen.
Själv ordnade jag en prenumeration på nätet under en av mina pluggpauser den här dagen. Jag behövde många. Kanske är huvudet extra trögt för att jag har extra mycket att tänka på, kanske är det bara den eviga sömnbristen. Eller så är det en kombination av båda.
Till middag bjöds på en kycklinggratäng jag älskar, och lilla mamsen hade ordnat en egen gratäng till mig med vegetarisk "kyckling". Så jag antar att man aldrig slutar servera de mat-kinkiga barnen något annat. Det hör säkert ihop med det som en komiker pratade om på någon standup. Han sa att det mest frustrerande för en förälder när ens barn inte äter ordentligt är att det triggar en av de få grundfunktioner en förälder har; att ge sitt barn föda så det överlever. Den grundfunktionen gäller tydligen för 42-åriga barn också.
Nu ska jag åter igen somna till ljudet av att det bilas upp golv. Mysigt.
Kommentarer