Fortsätt till huvudinnehåll

Så liten och ser redan.

Vi skulle åka tunnelbana idag.
I alla sina 3 år och 8 månader står Polarn och tittar på reklamen på väggen.

"Varför har flickan bara en liten träningssak när pojken får ha en stor?"

Hon funderar över hur det kommer sig att flickan på bilden (i annonsen för något inom träningssfären) står och lyfter en liten hantel, medan killen står och lyfter en skivstång. Bakom flickan ligger en skivstång, bakom killen ligger två mycket större hantlar.

"Ja du" sa jag "Varför får inte flickan använda den stora? Hon ser ju precis lika stark ut, eller hur?"
Polarn höll med.

Där har vi det ju. Kärnan i varför kvinnor som grupp från och med i morgon arbetar gratis fram till årsskiftet om man ser till löneskillnader. Kärnan i varför män tar sig friheter med kvinnor. Kärnan i varför kvinnor tar mindre plats.
För att redan när man är 3 år och 8 månader så blir man matad med bilder där kvinnan framställs som lite svagare än mannen.

Polarn ifrågasätter det idag, Pyret har för länge sedan blivit upprörd över att det är många fler killar i alla barnfilmer. Jag tänker se till att det fortsätter uppröra dem, de ska aldrig bli vana vid att det är så det ser ut. Jag tänker göra allt jag kan för att de ska växa upp och vara övertygade om att de har rätt att kräva, ta plats, ifrågasätta, säga ifrån och bestämma över sig själva.
Jag tänker att om de helt naturligt redan nu lägger märke till sådant som en del vuxna människor fnyser "humbug" åt, så har vi en bra utgångspunkt. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.