Vi skriver.
Vi läser.
Så äter vi lunch.
Så skriver vi.
Och läser.
Sen är vi helt slut och kan inte ens formulera en mening om något hotade oss till livet. Då ger vi upp.
Visst låter det som något värt att ta lån av staten för att spendera dagarna med?
Fast vi har det rätt mysigt och roligt ändå, trots stress, press och ständigt pågående nervsammanbrott. Livet som student är så otroligt märkligt och svårt att förklara. Som en fantasivärld som är på riktigt, som att leva under en ständig press som känns överdriven och påhittad.
För vad händer om uppsatsen misslyckas, egentligen?
Vi får gå om en hel termin, göra om hela skiten, säkert utan att kunna få studiemedel...
Stressen är kanske inte så påhittad ändå.
Bara 3 veckor kvar tills det i grova drag ska vara klart, annars ryker julen.
Det är extra viktigt att ta hand om sig när den mentala stressen är så påtaglig, just idag gjorde jag det genom att hänga med Ellegulle.
Titta i secondhandbutiker, god mat och fika.
Ett välkommet avbrott i den hektiska tillvaro som egentligen bara pågår i huvudet. Fast på riktigt.
Kommentarer