Fortsätt till huvudinnehåll

Inga måsten, bara dålig tajming men också framsteg.

När vi nu är inne i uppsatsskrivandet så har vi inga av de där obligatoriska seminarierna att springa på, som kurserna alltid innehåller.
Så då tar vi väl och går på ett seminarium helt frivilligt.
Vår handledare tipsade om ett anordnat av Kriminalvården hon tyckte vi skulle försöka få plats på, och det fick vi. Det var ett riktigt intressant seminarium som var helt klart värt att ta en paus från skrivarbetet för att gå på. Dessutom träffade jag handledaren från praktiken där, det var ju också trevligt.


När jag hämtade arvsmassorna visade Pyret stolt upp den kalender hon gjort under dagen.
Med lite hjälp hade hon skrivit en hel mening. Jag blev också mäkta stolt.

Dagen avslutades med att hoppa över dagens träningspass eftersom den förkylning som känts komma krypande hela dagen, bestämde sig för att bryta ut. 
Inte nu liksom. Pluggis och jag kom överens om att jag kunde få vara sjuk på juldagen, annars gäller "frisk" fram till 3:e januari om vi ska få ihop det.
Aldrig kan livet gå enligt planerna, när ska man lära sig det?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.