Fortsätt till huvudinnehåll

Ute på äventyr.

Förra året vid den här tiden fyllde Greken 30.
Förra året vid den här tiden var det också en oväntad snöstorm. I alla fall oväntad för oss som varit sega i vändningen och ännu inte bytt till vinterdäck.
Summa summarum, vi kunde inte dra till Västerås och fira denna inspirerande donnan. Istället kunde jag åka och äta middag med henne och ett riktigt skönt gäng, när hon kom till vår stad idag. Jag är sjukt otränad på att vara social, men hade en väldigt trevlig kväll.

Tills jag skulle åka hem.
På sätet framför mig i tåget placerade sig 6 personer, 3 par, i 60-års åldern. Rejält på pickalurven. Det klagas på ungdomar och invandrare, men här sitter tre medelålders par och högljutt kommenterar omgivningen, drar olämpliga skämt, spelar musik och brer ut sig så folk inte kommer förbi. Dessa välklädda, vanliga Svenssons, sprider dålig stämning i hela tåget och människor skruvar besvärat på sig. Samtidigt sitter fyra grupper med umgdomar utspridda i närheten, utan att göra minsta väsen av sig.

Så kan det också vara.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.