Ännu en vecka är till ända.
Som vanligt är jag besviken eftersom jag har någon slags förhoppning om att få sova eller vila lite extra på helgen, eller hinna med saker, vilka saker som helst.
Nåväl. Snart kommer barnen och lägger sig tätt, tätt intill. Så där så att det blir väldigt, väldigt varmt. Så där så att man får händer, fingrar och gosedjur upprörda i nyllet titt som tätt. Så där så att sparkar och klänga-sig-fast känns ungefär likadant. Så där så att natten blir väldigt lång och väldigt kort på en och samma gång. Så där så att 90 centimeter sovyta känns som 5 centimeter.
Vila får jag kanske inte, men jösses vad poppis man känner sig.
Kommentarer