Fortsätt till huvudinnehåll

I nytt ljus.

Arvsmassorna har blivit vansinnigt förtjusta i Skönheten och odjuret, inte den som går på bio utan den gamla tecknade Disney varianten.

Först tyckte jag att det var mysigt.

Nu sitter jag mest och kämpar med hela temat, utifrån andra kunskaper än när jag såg den på den tiden, och försöker få tjejerna att se elefanten i filmen, så att säga.

Hon är en tuff tjej med skinn på näsan som gör som hon vill. Bra.
Men hela stan ser snett på henne och baktalar henne för det. Alltså, vänta lite.
En snubbe får för sig att han ska gifta sig med henne, till varje pris, och han fortsätter med sina planer efter att hon sagt nej och får liksom inget mothugg på den idén. Hmmm.
Sen blir Belle fast i Odjurets slott, hon tar sin pappas plats som fånge, en plats han liksom ger upp och sätter sin dotter i? Eller?
Odjuret är argt, elakt, bestämmande och begränsande och har inga problem med att låsa in en tjej i sitt hem. Jaha ja...
Men så utvecklas en relation. Hon förändrar honom. Hon får honom att sluta vara dum. Hon försöker fly vid ett tillfälle men stannar för att hjälpa honom. När de grälar skyller han sin ilska på henne. När hon saknar sin far låter han henne se honom i en magisk spegel för då har han tydligen blivit så vän och omtänksam.  Okej, men han låter henne inte gå, han tar aldrig ansvar för sitt humör, han ber inte om ursäkt, han förklarar aldrig något. Listan kan gå på rätt länge.

Jag sitter rätt ofta och lägger in kommentarer här och där. Som att hon skulle fortsatt gå när han kämpat bort vargarna. Som att det aldrig var hennes fel för att han var elak. Som att han är superdum som bara låter henne titta i en jäkla spegel när hon saknar sin pappa. Som att det är superelakt att låsa in någon i ens hem. Som att Gaston är en superskurk som tror att han får bestämma över andra.
För den känns lite unken nu, med lite andra glasögon på mig. Jag undrar om något ändrats i nya filmen eller om den också är en film om hur kvinnor ska rätta in sig i ledet och acceptera att bli utsatta för kränkningar och våld.

Måste få P&P att vilja se något annat nästa gång. Fast det kryllar ju inte direkt av filmer för flickor, som kan vara positiva och stärkande för deras framtida roller i samhället. Bitter är bara förnamnet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls.  Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal.  När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså.  Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter.  Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la