Fortsätt till huvudinnehåll

Återbesök på gravid-rundan.

Inte vet jag varför, men idag blev en så himla härlig dag. Enligt all pedagogik så ska man ju kunna se vad man gjort annorlunda, om man uttryckt sig på ett annat sätt, bemött situationer annorlunda, haft ett annat känsloläge eller så. Att barn beter sig beroende på. Fast idag var en så jäkla smidig dag och jag kan verkligen inte se att vi gjort saker på något annat sätt än vi brukar.

Vi tog vad jag kallar min gravid-runda; in till Stockholm södra med tåg, käkade en god lunch - den här gången i Skrapan - , promenerade ner till fiket Nyfiken gul vid Eriksdalsbadet och promenerade utmed stranden till Årstaviken tillbaka till södra. Jag kallar den för gravid-rundan för att vi gick den ofta när Pyret låg i magen, när hon var skrikig bebis både med herr B.o.B. och med mammakompisen, sen med Polarn i magen och till sist med båda arvsmassorna i dubbelvagnen. Sedan de blev rastlösa varelser som helst vill gå, men inte orkar gå långt, så har det dock inte blivit så många promenader där.

Barnen var glada, pigga och hyfsat skötsamma under alla fem timmar och fortsatte vara på skönt humör när vi kom hem. Det höll till och med för en runda till lekplatsen och fortsatte under middagen.

Jag önskar att jag kunde se något mönster över hur det kom sig att dagen blev så här, och inte var ett distriktsmästerskap i skrikochpanik, för jag skulle skriva ner det och sätta upp det i en vacker ram på väggen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.