Fortsätt till huvudinnehåll

Ja, man kan ju alltid ändra sig.

Jag håller på och läser Thomas Bodströms bok "Inifrån. Makten, myglet, politiken."
Jag hade hoppats på en bok om makten, myglet och politiken, lite skvaller sådär, men det är mest en bok med personliga åsikter, som dessutom är halvdant skriven.
Intressant är dock att ett kapitel; "Från integrietsdebatt till Bodströmsamhället.", som jag just läste ut igår, handlar bland annat om hur media hänger ut personer som ännu inte är dömda för ett brott, med namn och bild. Kanske har jag missförstått hans mening helt, men jag uppfattade det som att han inte helt uppskattade detta, vilket jag heller inte gör. Jag tycker att man är oskyldig tills man är dömd och det finns för mig inget som helst allmänintresse i att visa namn och bild på någon som är misstänkt för ett brott.
Integritet, var det ja.
"De nyhetsredaktioner som tar sitt ansvar, och inte publicerar bilder på personer som ännu inte är dömda, borde sätta större press på de kollegor som är mindre nogräknade..."
Så startar "Efterlyst", med Thomas Bodström, och programmet börjar med att hänga ut den man som är misstänkt, men inte dömd, för mordet på den 13-åriga flickan, med namn och bild. De har till och med intervjuat gamla klasskamrater och lärare, och bjudit in någon psykolog för att analysera något konstarbete den här mannen har gjort.
De är först ut, före Expressen och Aftonbladet.
Boken är utgiven 2011.
Det går fort att ändra åsikt tydligen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.