Fortsätt till huvudinnehåll

Elimentärt, min kära Watson!

Eller är det..?
Jag kan ibland bli så väldigt fascinerad över hur olika folk uppfattar samma information.
Hur några få rader kan tolkas till något fullkomligt annat än vad som menas.
Det är som viskningsleken, fast i pappersform.
I skolan blir det väldigt tydligt, kanske främst för att det är en så stor mängd människor som ständigt får information och instruktioner.
Det finns ju säkert lika många förklaringar till varför alla missförstånd uppstår, som det finns människor som missförstår. Stress, ointresse, språksvårigheter, lässvårigheter, eller ett hederligt hjärnsläpp kan säkert vara några av dem.
Jag drar bara slutsatsen att vi är alla olika.
Och att jag skulle aldrig kunna arbeta med att på något sätt utforma information, för jag skulle bli galen. Just för att det är en total omöjlighet att få alla att uppfatta samma information på samma sätt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän