Fortsätt till huvudinnehåll

Nu börjas det

För de som kan planera sin graviditet så skulle jag starkt avråda från att få barn i december. Du har fullt upp med jul, du behöver inte ytterligare en dag som ska planeras, förberedas, myglas med, och stressas över. 
Arbetskamraten har ett litet barn, hon frågade häromdagen hur man gör med önskelistor. Familj och vänner hör av sig och undrar vad de ska köpa, ska man som förälder typ dela ut uppdrag till alla då, så att ingen köper dubbelt och så. Men blir inte det lite tråkigt, att bara säga till alla vad som ska ges. Undrade hon. Hon undrade också hur man fick ihop den logistiken; att koordinera vem som köpte vad.

Jag fick då vara den som stal magin och informerade att ja, från och med nu kommer hon vara sambandscentralen varje jul. Och ja, dela ut uppdrag för annars kommer det bli kaos och du kommer inte veta vad du själv ska köpa. 

Jag håller på att få ihop önskelistor till både jul och födelsedag, jag försöker få Pyret att tala om hur hon vill ha sin födelsedag, jag försöker ha någon slags koll. Jag som knappt vet vad jag heter. Men jag tror jag har fått ihop det. Kanske. Om de inte ändrar sig om en kvart. 

Så hör jag hur arvsmassorna med ljuv stämma frågar: Vad önskar du dig i julklapp mamma? Och som alla andra så är jag min egen mamma och svarar (i mitt eget huvud): Lite lugn och ro. Världens kortaste önskelista, och ändå uppfylls den aldrig. 

Annars; en katt till. Man kan aldrig ha för många katter, man kan alltid önska sig en katt till. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...