Fortsätt till huvudinnehåll

Vård av katt -VAK

Tidigt denna morgon var Bobo snäll och skjutsade mig med en skrikande, klösande hyena i en bur i knät. Jag hade funderat över att be att få låna bilen, men tog en titt på Lillfjant och tänkte att det kanske skulle vara en utmaning att köra och hantera henne samtidigt. Jag hade rätt. Jisses vad hon är en handfull. Men resan var nödvändig, det var dags för kastrering och chipmärkning.
Lillfjant var modig så snart hon slapp ur buren.
När jag lämnat henne i god vård tog jag en tidig morgonpromenad de 6 kilometerna hem. Härlig start på dagen.
I väntan på att hämta den lilla hårbollen fick palettbladen en höstrensning. Lika bra att beskära dem när de ändå snart kommer tappa hälften av alla blad och se urtrista ut. Problemet är att det alltid blir så mycket fina skott att ta hand om. Jag kan inte kasta dem. 
 
Allt gick bra hos veterinären. Lillfjant var lagom omtumlad när det var dags att åka hem och satt hela bussresan med kinden mot mina fingrar. Skönt att hon inte skrek sig hes då. Lugnet höll inte i sig, hon har inte utrymme för att ta det lugnt skulle jag tro, så redan till kvällen började hon leka. Men mest försöker hon hantera den berömda tratten.
Hon har redan tagit sig ur den en gång, så klart. Jag ångrar att jag inte köpte en post-op. dräkt när jag var hos veterinären, för den där Houdini skulle nog behöva en. Nu kan jag inte komma iväg och få tag i en. 

Nåväl, nu är operationen klar, jag håller tummarna för att läkningen går smärtfritt. Jag håller också tummarna för att jag får sova något inatt. PMS-ultra de senaste dagarna har helt sugit musten ur mig av alla vanliga skäl, men också för att det stör sömnen. Nu hade arvsmassorna önskemål om att få sova i min säng redan från läggdags, deras sällskap är mysigt på sätt och vis men min sömn blir sisådär. Och nu ska Lillfjant smyga runt och slå i den där tratten lite överallt under natten.
Med det sagt, Godnatt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...