Fortsätt till huvudinnehåll

Bytt är bytt

Pyret skulle iväg på kalas hela dagen, då kändes det rimligt att låna kompisens lillasyster. Summan av barn i respektive familj blev på så vis den samma. 
Den lilla tjej-trion drog iväg till Naturhistoriska och detta:
Cosmonova. Det var ett tag sedan. 
Vi valde att se Superpower dogs.
Fullt av fina exempel på fantastiska samarbeten mellan hund och människa. En av räddningshundarna som presenterades var denna:
En Newfoundland! Jag fick akut saknad och begär. Det var så att jag kunde känna vår nuffes päls under fingrarna. När jag går i pension, då ska jag banne mig ha en nuffe!

Till kvällen, när barnutbytet skett och kvällsmyset var igång fick jag detta härliga meddelande i träningsappen:
Jag ligger på 15000 steg eller mer alla andra dagar. Känns som en algoritm i appen som skulle kunna förfinas. Jag tänker att det kan vara lite vanskligt att appen rekommenderar ständigt högre aktivitetsnivå, oavsett vilken nivå personen registrerar, eller vilken typ av aktivitet som registreras. Känns som att den skulle rekommendera ultralöpare att ta en tiominuterspromenad för att öka aktiviteten på den minst aktiva dagen. Hälsohets liksom. 
Själv tryckte jag "nej" på "Var det här till hjälp?", men noterade att appen justerat att min mens numer beräknas till var tredje vecka, och det är ju helt rätt. Tyvärr. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.