Som jag nämnt så ligger tröttheten som en tung filt över hela arbetsplatsen. Cheferna försöker avlasta och uppmuntra genom frukostar, fika och anpassningar. Nu hade ena chefen sökt, och fått, fondmedel för att minska stress och öka välbefinnande hos personalen. Snabbt som attan bokade hon hela personalgruppen för två dagar på Yasuragi i november. En otrolig lyx i våra sammanhang, och den informationen lättade lite på den där filten. Med en så himla härlig arbetsgrupp kommer vi få det väldans trevligt.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer