Fortsätt till huvudinnehåll

Vi pratar inte om det

Så himla vanligt.
Så himla naturligt.
En grundförutsättning för livet.
Men vi säger så lite och har lärt oss att känna så mycket skam kring det.

Mensen så klart.

Inte visste jag det här till exempel:
Från Må Bra.

Det är bara något som man får veta när det väl händer. Efter att man redan har hunnit bli rädd, eftersom det är en ganska dramatisk förändring som föranleder en att tro att något måste vara väldigt fel.

Men nej, det är lika naturligt som så mycket annat kroppen hittar på.

Det är också fruktansvärt opraktiskt och ställer till det ganska ordentligt emellanåt. För att inte tala om hur utmattad man blir. 

Skönt då att det finns hjälp att få!
Till exempel av mediciner som kan ge sådana här biverkningar:
Eller så kan man börja använda spiral, som är en så himla rolig idé.

Jag tror att jag försöker säga att jag är lite trött just nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Dagens

Lurviga: Ännumindrefjant hjälper till nu när Polarn och jag försöker lägga pussel igen. Dålig tajming att plocka upp det när vi nyss fått en kattunge, kan man tänka, men peppar peppar, än å länge har det gått bra. Han försöker sno någon bit emellanåt, men utan någon större entusiasm. Värre är att han igår kväll gjorde mig sällskap i sovrummet när jag skulle sova och då rev en blomkruka i fönstret, hoppade upp i bokhyllan och klättrade på tv:n, hoppade upp på sekretären och rev en ram och försökte klösa sig in i garderoben. Så trevligt sällskap. Recept: Kolakladdkaka. Jag väljer orden supersnabb och underbar . Tweenie: Pyret ville åka in till stan idag för att förverkliga drömmen om att ha en Taylor Swift t-shirt. Jag var övertygad om att det skulle finnas på Punktshopen, det gjorde det, hon är lycklig.  Klimkteriebesvikelse: Vet inte om jag köper dealen om att antingen ha mens hela tiden och därför ständig pms, eller inte ha mens på 3 månader men må som att man är gravid. Men det ...