Fortsätt till huvudinnehåll

Vila med trappträning

Jag bestämde mig för att ta vilohelg istället för att bara ha en vilodag. Första gången på månader som jag inte tränar något alls två dagar i rad. Med tanke på evighetsmensen tänkte jag att kroppen behövde det. Dessutom var det så himla blåsigt ute att jag inte ville göra så mycket annat än att sitta i soffan. Jag klarar isande kyla, halv snöstorm och gassande sol, men jag klarar inte när det blåser, då blir jag kinkig som få.

Men jisses vad svårt det var att låta bli att träna. Jag tänkte ge mig ut på morgonen, men kunde hålla mig för att Polarn ville gå upp och äta frukost när de andra ville sova.
Sen blev jag rastlös och tänkte ge mig ut på sena eftermiddagen, men middagen tog lång tid, arvsmassorna var hungriga och herr B.o.B kunde inte ta över.
Crosstrainern lockade på kvällen, men då slog mensvärken till och påminde mig om att vila kan vara den bästa medicinen ibland.

Fast dagen blev inte helt utan träning, man kan säga att jag fuskade lite genom att ta några varv upp och ned för trappen till vinden. Jag bestämde mig nämllgen till sist för att byta ut stora matbordet i vardagsrummet till ett mindre. Det finns ju redan ett utdragbart bord i köket som kan användas vid kalas när pandemin är över. Och i vardagsrummet behövs mest ett bord att pussla vid.

Dessutom hittade jag äntligen en kombination jag tyckte passade med övriga rummet.
Vi gick från detta:
Till detta:

Lite sugen på en rund matta nu...

Arvsmassorna roade sig hela dagen med att bygga.
Pyret tog fram Lego hon fick i julklapp.
Polarn tog tag i en robot herr B.o.B. fick i julklapp:
Mina små byggdamer. Det är så kul att se dem så engagerade och klara sig så fint utan hjälp. Polarns instruktioner var på engelska, sparsamma och otydliga, men hon listade ut det hela på egen hand. 

Imorgon struntar jag i det där med att vila tror jag, känner mig sanslöst rastlös efter den här helgen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...