Fortsätt till huvudinnehåll

Hon kom med våren

Efter lång och intensiv planering var Polarns dag äntligen här. Som hon har längtat. Hon sov knappt under natten, fylla 7 var tydligen väldigt stort.

Självklart vaknade hon innan de flesta, så jag fick be henne gå tillbaka till sin säng medan jag väckte de andra och förberedde frukostbrickan.  Med skönsång och tårta kunde vi sen inleda dagen, helt enligt hennes önskemål. 

Mycket av dagen var planerad kring vad hon ville äta. I alla fall fanns en tydlig plan till frukost; ostfrallor, yoghurt, bär och ägg. Och lunch; tacos med prinskorv och ananas, ingen aning om hur hon kom fram till den senare kombinationen. Självklart hade det beställts lördagsgodis och marängtårta också. 

Förutom ätbara saker hade hon önskat sig en skattjakt och att få titta på film. Sen var Pyret en härlig storasyster som spelade spel och lekte med de nya presenterna, det var nog den bästa presenten av allt. Som hon avgudar sin storasyster. 

I högen av presenter som var inslagna i papper dök sådana här saker upp:
Radiostyrd orm och morakniv toppade önskelistan. Hon har till och med sparat en hög med kvistar för att hon så gärna vill lära sig att tälja. Det är mycket som är oklart med det, men möjligen är det en blivande scout vi ser, eller en liten Emil. Vi får göra om förrådet utanför till en snickerboa kanske. 

Hon fick också en kikare, två gosedjur från Ty, en kalasklänning i guld och lite kläder, bland annat snickarbyxor, som hon älskar... ...japp, en Emil på väg, det märks ju. 

Det är i övrigt himla intressant hur spretig denna arvsmassa är. Så härligt när önskelistan går från kalasklänning, till diamantbroderi, till Ninjagolego, till gosedjur, till kniv. Det är en ynnest att få följa den här brokiga arvsmassan i sin utveckling.

Det kom möjligen lite i skymundan att det också var 22-årig bröllopsdag. Jag hade i alla fall fullt fokus på Polarns dag och erkänner att jag tappade bort bröllopsdagen lite, eller typ helt. Herr B.o.B. kom ihåg däremot och hade ordnat med present och allt.
Ska försöka hitta tillfällen i den grå massan av vardag att känna mig uppklädd nog för ett sådant set. Känns så långt ifrån uppklädda tider, men de kanske kommer åter någon gång. Eller så gör det sig bäst till jeans och t-shirt. 

Tiden går, tickar på, vilar aldrig. Men jag behöver vila , särskilt efter en hel dag med en övertaggad Polarn i kombination med pms.  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.