En av mina fina kollegor kom in med den här imorse:
Våffeldagen till ära.
Får alltid höra att den är väldigt snygg. Mest gillar jag den för att det känns lite som att smyga runt i pyjamas hela dagen utan att någon märker det.
Wow. Vår!
McDreamy!
Hon sa att hon inte kunde säga något för att lindra det svåra beslut vi fått ta, men ville ge någon tröst. Hon är, liksom jag, kattägare. Jag blev så klart tårögd.
Jag fick under dagen fler påminnelser om vilken härlig arbetsplats jag har. Som att en kollega till lunchen började grädda våfflor. Han hade åkt hem, fixat smet och tillbehör och tagit med tillbaka.
Jag hade också några möten med kollegor där jag kunde luta mig tillbaka och bara observera dem vara briljanta i sitt arbete, vilket är så himla lärorikt. De är även generösa i sina beröm mot andra, och jag fick några doser uppmuntran.
Jag fick inte bara beröm för mitt arbete under dagen, utan också för denna:
Och jag och min förklädda pyjamas kunde ta en luchpromenad i den här miljön:
När arvsmassorna drog iväg till sin pyjamasklubb efter middagen struntade jag i att dra på mig träningskläderna och ägnade mig åt lite annan hälsosam aktivitet:
Senaste säsongen av Grey's anatomy!
Med gästspel av:
Under omständigheterna en ganska bra dag.
Kommentarer