Fortsätt till huvudinnehåll

Så gott man kan

Pyret fyllde år idag. Mitt i Coronarestriktioner. Det innebar att det inte blev något kalas med kompisar, vilket självklart gjorde att jag fick ångest och ville att hon skulle få så fantastisk födelsedag som bara möjligt. Mest innebar det att hon fick önska vad hon ville.

Så jag klev upp i ottan för att Polarn och jag skulle kunna gå ner till affären och köpa fikabröd och nybakta frallor till frukost. Polarn och jag dukade både en frukostbricka och köksbordet. Sen smög vi in i sovrummet och väckte Pyret med sång, levande ljus, favoritfikabröd och presenter. Vi förflyttade oss till köket för att Pyret också skulle få sin favoritfrukost, även om den bara marginellt innehöll annat än fikabrödet.

Efter frukost hade Pyret som önskemål att jag gjorde en kalasfrisyr. Hon hade tidigare sett en instruktion på nätet, och självklart tyckte hon att mamsen kunde fixa en sån frisyr. Jag gjorde mitt bästa, och det blev väl gott nog med tanke på hur usel jag är på frisyrer.


Jag satte sedan igång att baka den cheesecake Pyret önskat sig istället för tårta. Men självklart var det Pyret som fick dekorera den.

Sen skickade vi iväg Pyret och herr B.o.B. att köpa lördagsgodis, innan alla andra vaknade och ville göra detsamma. Under tiden förberedde jag och Polarn den skattjakt runt hemmet Pyret önskat sig, som skulle leda till "huvudpresenten".

Polarn passade på att öva på att stava, det gick riktigt bra får jag säga. Hon har ju knappt börjat och klarar redan att höra hur orden ljudas, och gör mest små misstag. Pyret lyckade lista ut ledtrådarna och hitta sin present. 

Inte helt oväntat var ett annat önskemål att hon ville att vi skulle rita "tillsammans". Särskilt ville hon testa de nya pennorna för hud- och hårfärger.


Hon ville också prova att teckna Manga i den nya ritboken. Alltså, hon ville prova att beställa vad jag skulle rita i nya boken. 
Jag är inte helt säker på att hon förstått konceptet "Manga".

Samtidigt som det är lite frustrerande att få dessa beställningar på diverse teckningar, så gör det mig alldeles varm. Det är så fint att få dela det här intresset med henne. Att jag ritar och hon tittar på är så klart också ett sätt för henne att lära sig mer, och ett sätt för henne att närma sig att rita mer på egen hand. När jag visar hur man gör skuggor och berättar hur jag tänker om hennes önskemål, så är det ju också hon och jag. Bara hon och jag. 

Önskemål nummer mycket-i-raden-av-önskemål var att börja på sitt nya Lego. Kommer nog ta ett tag att bygga. Jag funderar mest på var arvsmassorna ska förvara allt sitt Lego, på att om att få lite ångest.

Självklart fick hon också igenom alla önskemål i matväg under dagen. Om man nu kan kalla hennes preferenser för "mat". Och avsluta dagen på det sätt hon trivs bäst; att prata om tankar och känslor medan jag nattade henne. 

Hon sa att hon hade haft en bra dag, även om hon önskat att få ha ett kalas med sina vänner. Jag hoppas att jag lyckades ge henne en bråkdel av den dag hon förtjänade. Jag vet i alla fall att jag ägnade dagen åt att försöka uppfylla hennes önskemål, med lite hjälp från Polarn. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.