Så var det dags för lite rastlöst hemarbete igen. Jag ska verkligen inte gnälla över att vara hemma någon dag per vecka, även om min rutinberoende sida får lite skrämselhicka.
Mitt behov av en promenad om dagen, tillsammans med ett äpple om dagen, hänger dock alltid lite löst vid hemarbete. Av helt oklara anledningar känns det inte lika bekvämt att ta en promenad innan jag sätter igång på morgonen. Fast i teorin är det ju exakt samma sak att promenera till jobbet som att promenera i cirkel tillbaka hem. Istället brukar jag ta en promenad vid lunch, men det är ju så fasligt tråkigt, fast det fortfarande är en promenad, liksom alla andra.
Idag kom jag på den geniala och helt uppenbara lösningen; jag tog med mig mammakompisen som också jobbar hemma. Utomhus med Coronaavstånd, perfekt.
Vi promenerar ju också hem från skolan, bland annat förbi ett skogsparti där man brukar få syn på sådana här:
Idag var det en hel familj som stod precis bredvid den mörka gångvägen, helt obrydda att vi stod där och lyste med vår pannlampa (som vi har med eftersom det inte finns några gatlyktor än).
Det är alltid lika mäktigt när naturen kommer så där nära. Och att få ta del av den mäktiga naturen är ännu en god anledning att vara ute och röra på sig.
Kommentarer