Fortsätt till huvudinnehåll

Alltid något

Så var årets lönesamtal äntligen avklarat. Nya lönen, och det retroaktiva, kommer i februari, alltså lagom till nästa löneförhandling. Det medarbetarsamtalet kommer ju kännas märkligt. 

Jag lyckades tydligen i tidigare medarbetarsamtalet argumentera för min roll, mina arbetsuppgifter och vad jag bidrar med utöver det som krävs av mig. För beskedet var att jag får mer än det genomsnittliga lönepåslaget, dels även för att chefen, och HR, höll med om att min tjänst är mer krävande än kollegornas vilket skulle kompenseras för. 

Känns skönt att ha blivit lyssnad på, och kunnat driva igenom en sådan sak i en organisation som är känd för sin strama lönesättning. Kanske är jag vuxen och lite kompetent ändå.

Hade jag inte haft årets värsta mensvärk och varit helt slut av all decemberplanering, hade jag kanske firat mer än att bara äta upp överblivet  lördagsgodis. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.