Jag ska prova att emellanåt jobba hemifrån. Ena chefen tyckte att det kunde vara en bra idé med tanke på att jag visat tecken på att vara lite trött. Andra chefen sa att jag absolut fick prova, men undrade om det var rätt sätt för mig att få den avlastning jag verkade behöva.
Jag fattar vad chef nummer två var ute efter.
När man jobbar hemifrån hinner man ju göra så himla mycket när man vanligtvis skulle tagit lunchrast, fikarast, eller handlett i något ärende med en kollega.
Som att man hinner med alla sina ärenden och svara på alla meddelanden och laga middag för både idag och imorgon. Däremot blev det knappt lunch och inget kaffe.
Idag lasagne, imorgon bacon- och broccolipaj.
Den här gången, till skillnad från när jag pluggade, så smög jag inte in någon städning. Det behövdes ju inte, för på schemalagd tid drog min kompis igång.
Men eftersom såväl jobb som middag var klart så kunde jag och arvsmassorna ta en promenad efter jobbet, istället för att stå framför spisen. Det var ju fint.
Men jag vet inte om det här med att jobba hemifrån är min grej. Jag får visserligen sjukt mycket arbete gjort, men samtidigt så blir det väldigt få raster. Sen tycker jag att det är något märkbart befriande och avgränsande med att fysiskt befinna sig på en plats avsedd för arbete, och sen avlägsna sig från den platsen. Jag tror jag trivs bättre med att inte blanda arbete och hem.
Kanske är det för tidigt att utvärdera, kanske behöver jag ge det några chanser till, kanske är jag bara ovan.
Kommentarer