För många år sedan hade jag en porslinsblomma. Den växte som ett monster, täckte nästan hela väggen och blommade konstant. Sen var det dags att flytta och jag tyckte att den var för stor och jobbig att ta med. Idag kan jag bara förklara det beslutet med att jag ammade och hade två barn under 2 år.
Länge har jag tänkt mig att rätta till detta korkade misstag och idag var äntligen tillfället mitt framför näsan på mig. Eller rättare sagt, när jag stod i kön i mataffären såg jag en i blomsterhyllan precis utanför kassorna. Yey!
Jag ser fram emot en lång vänskap denna gång.
I ett relaterat ämne, så till vida att det var en anledning till att jag var i affären, är att vi var barnfria i tre timmar idag. Arvsmassorna var på kalas runt middagstid så vi hade en ocean av tid att göra vad vi ville. Vi började självklart med att äta mat som arvsmassorna inte skulle uppskattat, på en Indisk restaurang. Det var klart på en timme, sen tog våra idéer slut. Så vi gick och handlade frukost till imorgon och gick hem och drack kaffe. Sen virkade jag en timme innan vi hämtade hem arvsmassorna.
Vi har alltså glömt bort vad man får och kan göra utan barn. Skamligt, eller hur? Jag kommer ägna resterande barnfri tid i mitt liv med att träna, fika och virka, för jag har vant mig vid att höra "Mamma!" var femte minut och kan därför inte tänka själv längre. Just det, och lycka upplever jag när jag hittar krukväxter. Livet blir nog bara bättre efter det här.
Kommentarer