Fortsätt till huvudinnehåll

Försprång

Nog för att jag tycker att kläder är himla roligt, men jag skulle kanske inte våga påstå att jag hänger med i trender direkt. Så jag är väl lite förvånad över att jag har fått ovanligt många komplimanger för min klädsel den senaste tiden. Särskilt när komplimangerna kommer från yngre, och hyfsat trendkänsliga, förmågor. 

Vad som gick hem i stugorna var detta:


Även fossingarna fick uppmärksamhet:

Jag tänker att det inte är så konstigt att jag prickar in vad som går hem hos trendkänsliga 20-någonting:ar, eftersom jag redan kört det här racet ett varv. Hej igen 90-talet, liksom. Så kanske plockar jag det jag redan vet är bekvämt och har något kroppsminne av hur man brukade få ihop det. Mer att modet kommit ikapp mig än att jag prickat in trender.

Till de frågandes förtret så har jag som vanligt köpt sakerna på rea och secondhand. Många och långa Googlesökningar av två kollegor visade att de blå jeansen inte längre fanns i sortimentet. 

Med det sagt, så himla skönt att byxor med hög midja är lätta att få tag i igen, jag väljer gärna komfort före stil. Det kan ju också ha med ålder att göra. 

Kommentarer

Greken sa…
Jättesnygg blus/skjorta också!!!
B.o.B. sa…
Tack! Ett secondhandfynd, säkert från typ 60-talet om man tittar på etiketterna.

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.