Fortsätt till huvudinnehåll

Bu!

Igår var första gången som Pyret hade tålamodet att sitta och lyssna på en lite längre godnattsaga. I sagan nämndes ordet spöke lite snabbt och alldeles självklart blev den lilla damen vansinnigt besviken när det inte kom några spöken.
Eftersom vi trampar på ännu ett av hennes utvecklings-minfält (förskolan nämnde att hon var som en tonåring, no shit Sherlock, ni märker det nu? sa jag inte) så försökte jag mildra det annalkande utbrottet genom att lova att hitta en godnattsaga som handlade om spöken till dagens läggdags. Vad man ger sig inte in på för husfridens skull.
Jag klev in på den lokala Akademibokhandeln för att leta efter en födelsedagspresent när en pigg personal frågade om han kunde hjälpa till med något.
Näääellellleeeerjoooooförresten svarade jag, jag har en treåring som vill ha en bok som handlar om spöken.
En minut senare har han plockat fram en bok.

"Ingrid och Ivar letar spöken" av Katerina Janouch och Mervi Lindman. 
Hon ville läsa den tre gånger så jag tror att han hittade rätt.

Jag hoppas att min kärlek till böcker smittar av sig till avkommorna, jag tänker i alla fall göra allt jag kan för att det ska bli så. Det finns mycket att hålla igen på, men jag kommer aldrig snåla med böcker, det får de hur många de vill.
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...
Skicka en kommentar
Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.
Skicka en kommentar
Läs mer